![[Jimmy.L]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
M551 Sheridan
Sheridan var inte någon vidare i strid och man behåll den bara för den kunde luftlandsättas. Den kom att användas vid den amerikanska invasionen i panama 1989.
Foto commons.wikimedia
År 1959 kom man att beställa en lätt stridsvagn som kunde flygas in. Den var tänkt att ersätta stridsvagnen M41 samt bandkanonen M56. Utvecklingen av stridsvagnen gjordes av General Motors Allison Division dom kom att tillverka 12 prototyper. Det första namnet den fick var Armored Reconnais-sance/Airborne Assult Vehicle, och senare XM551.
Serieproduktion började 1965 och den kom att få namnet M551 General Sheridan. Totalt kom 1 700 vagnar att tillverkas innan produktionen upphörde 1970. Under Vetnamnkriget visade sig att vagnen hade problem, den var sårbar mot minor på grund av det tunna bakpansaret, den klarade heller inte av tung kulspruteeld. Några vagnar fick pansarvärnsroboten Shillelagh men när roboten sköts genom kanonen stördes robotens kretsar. Under 1980 talet kom Sheridan att plockas ur tjänst, dock så hade 82:a luftburna divisionen en bataljon kvar till mitten av 1990-talet. Vissa byggdes om för att likna T-80.
- Beväpning 152 mm kanon samt 7,62 mm kulspruta
- besättning 4 man
- Längd 6,30 m
- Bredd 2,82 m
- Höjd 2,95 m
- Vikt 15,8 ton
- hastighet 72 km/h
- räckvidd 600 km
Källa wikipedia 2012-12-26
Väldigt kraftig kanon som får vagnen att flytta sig.
Häftig stridsvagn med så kort kanon.
#1 Ja det känns som den har lite för kraftig kanon.
Meningen var ju att man skulle ha ett kombinationsvapen som kunde skjuta antingen Shillelagh-roboten eller en spränggranat, kalibern gav sig då av Shillelagh-robotens dimensioner och det blev en alltför stor kanon när man skulle skjuta spränggranater, rekylen skakade på sikt sönder det lätta chassit, bättre att köra med BMPs lösning med separat avfyringsanordning för roboten och en lågtryckskanon
Värd för Knivtillverkning & Slöjd iFokus
Kanonen laddades dessutom med separat stridspets och drivladning!
Drivladningarn var dessutom i påsar som lätt gick sönder.. och lätt fattade eld!
Såå.. egentligen var det väl en mörsare?
Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.
Att den hade delad drivladdning och projektil gör den inte till mörsare, förresten är det inget nytt med delad drivladdning och projektil vill minnas att SU o. JSU-152 hade det och Chieftain hade det definitivt
Värd för Knivtillverkning & Slöjd iFokus
Tänkte mer kort längd för sin kaliber.. det brukar väl betecknas som mörsare?
Ioförsej brukar väl mörsare skjuta i höga vinklar oxå.. men ioförsej tror jag alla sådana beteckningar är passe?
Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.
Nja inte speciell kort jämfört med en "äkta" mörsare dom hade ju nästan inget eldrör alls. Men dom är väl i stort sett frånsprungna numera dom var ju från den tiden då man använde svartkrut så eldröret hade inte så stor betydelse, det behövdes bara lite för att projektilen skulle komma i huvudsakligen rätt riktning och eftersom mörsaren sköt indirekt eld så var det inte så noga, artilleri förväntades inte vara särskilt pricksäkert på den tiden
Värd för Knivtillverkning & Slöjd iFokus
Har ni tänkt på att en grk är en "mörsare", eng. "Mortar".
När vi pratar om äldre tiders "mörsare" så är det så att just dom mörsare som du nämner #8 var de mest priksäkra artilleri pjäser som fanns just då.
Vanliga kanoner riktade man genom att "titta" över eldröret och skött på nära håll.
Mörsare riktades ofta med vinkelhake och vattenpass, det började man mycket tidigt. Att skjuta indirekt ansågs då som det svåraste rent tekniskt.
Mörsare på fartyg (bombketch, mörsarbarkass,) användes ofta för att slå ut befästningar i land. tex. Köpenhamn och Nelsons bombardemang.
Det har funnits mörsare med långa eldrör. Tex dom som i slutet av 1800-talet och början på 1900- talet som användes till kustartilleripjäser.
Kanon eller mörsare och haubits, är artilleritekniskt bara den skillnaden att de senare kan skjuta en kastbana med upp till o över 45 grader elevation.