Under 1952 på började man från två håll spränga sig igenom Katarinaberget för att bygga ett kombinerat skyddsrum och parkeringshus. Efter åtta månader möttes de två sprängarlagen, men det dröjde till 1957 innan allt var på plats. Då hade 105 000 m³ berg sprängts ut, 12 000 m³ betong gick åt som armerades med 700 ton armeringsjärn.

Skyddsrummet blev 15 900 m² stort och skulle ge plats åt totalt cirka 20 000 personer, varav 5 000 kunde beredas sängplatser.

Vid händelse vid krig kan sex 51 400 kg tunga detonationsportar rulla fram med hjälp av elektriska motorer och säkra utrymmena mot omvärlden. Mekaniken renoverades så sent som 1989 och fungerar än idag (2012). Dessutom finns ett eget reservkraftverk som producerar 750 000 Watt och drivs av sju dieselmotorer. För klimatiseringen byggdes även kraftiga kylaggregat, matade från bassänger med plats för 200 ton is, och en omfattande luftreningsanläggning. 

Bland övrig utrustning märks en anläggning för rengöring från radioaktivt nedfall och ursprungligen 250 vattentoaletter som vid renoveringen på 1980-talet byttes ut mot torrtoaletter Anläggningen förfogade över flera av varandra oberoende vattenförsörjningar; stadsvatten, dricksvatten från egen borrad brunn och ej rent vatten från kylvattenbassängen för tvätt. Allt matades och styrdes från två stycken tre våningar höga maskinhus, även dessa insprängda i berget. Som alla skyddsrum var det möjligt att förvandla garaget till ett krigsdugligt skyddsrum (inklusive all nödvändig utrustning) inom 48 timmar.

Foto första sidan Holger.Ellgaard 

Källa wikipedia