Förlusterna var stora såg jag i en film om M4 i en pluton med 18 vagnar under en strid var det en vagn som klarade sig.

Det gick ju åt 4 shermany att slå ut en Tiger.

Men då man hade så många vagnar, så stod man ju som segrare ändå.

Många historiker anser att det var rätt att gå på M4 istället för att skaffa något som liknad Tiger.

När jag var "Grabb" läste jag en roman om USA pansar folk i en förpatrull på väg in i Tyskland. "Dömd att döda" otroligt bra och realistisk.

Men kostnaden blev dyr i människoliv. I ett slag tror jag tyskarna förlorade 17 man, amerikanerna förlorade över 250 man.

Väldigt stor skillnad hur man ser på förluster nu och under WW2.

#4 Det har jag funderat med på hur man såg på förlusterna under kriget?

Det handlade inte bara om material, den Tyska krigmakten var både mer erfaren bättre utbildade och hade bättre taktisk tillämpning!

Amerikanarna var gröngölingar, och i striderna i nordafrika avpolleterades officerare på löpande band för oduglighet i strid, varvid mer dugliga befodrades tills man fick en mer kompetent officerskår.

Deras doctriner ändrades oxå radikalt.

Ryssarna hade andra problem, de var ett agrarland, mest outbildade bönder, ovana vid tecknisk utrustning och de flesta stridvagnsförare hade inte ens körkort.

De hade dock fungerande doctriner, försvar och anfall på djupet som det kallades!

Däremot saknade de övning och utbildning på området.. det såg med andra ord rätt bra ut på papperet, men verkligheten var något annat!

Och så hade de att hantera Tyskarnas bättre utbildade militär som hade inte bara förmåga att ändra sin taktiska beslut utan detta låg lägre ner i beslutskedjan.

Så de behöll sina doctriner, övade på dessa och la till en komponent med massanfall på breda fronter för att spela ut tyskarnas taktiska förmåga.

Håller med # 6

Men det finns en del att tilläga.

Engelsmänen hade "ont" om folk, samt att många av officerarna på högre nivå hade sett "slakterna" under första världskriget som unga officerare i låg grad. Man sparade mer på folk. Politiska ledningen framhöll att liv måste sparas. Att det fick den"tråkiga" konsekvensen att trupper från Imperiet användes i många uppgifter där det gick åt folk.

I USA var i början och långt in i kriget inte särskilt "sparsam" med liv, men i slutet fanns det ett politiskt tryck på millitären att "spara på folk", samma sak som hände under Vietnamkriget.

I Sovjet var det från högsta nivå order på att förluster inte fick stå i vägen för framgång. Tex. Så sa en hög general. "Att röja minfält genom att sända ut infanteri i fältet, är bara en metod att röja minor".

Stalin brydde väl sig inte om förluster utan det var väl bara resultat som räknades?

Precis, han gav ju den ordern till sina generaler!

Det var nog inte bara Stalins nycker utan även ren desperation?

De slaktades ryssar till höger o vänster när Tyskarna ryckte fram, både militärer och civila.. vilket självklart gjorde försvars och offerviljan betydligt högre.

Finns tillomed de historiker som menar att den brutala behandlingen från tyskarna var en av anledningarna till deras nederlag.

Det var många som var emot Stalin.. men när man väl insett att tyskarna förde ett utrotningskrig så fanns det inte så många alternativ, försvara sig och dö eller ge upp och dö!

Och allt blir yttermera tillspetsat när man försvara sitt hemland.

#0: Det var inte bensinen som var problemet, det var den oskyddade ammunitionen. Man införde senara s.k. Wet Stowage där ammunitionen förvarades i en skyddande mantel som ledde till en ordentlig minskning av "Brew up" dvs att vagnen tog eld. Dom dieseldrivna skickades samtliga till ryssland, ryssarna hade ju dieselmotorer i sina vagnar så det underlättade underhållet

#10: På många håll i Sovjet hälsades tyskarna som befriare när dom kom, men sen kom SS dödspatruller och började rensa ut "undermänniskor" och då vände opinionen, så dom band ris åt egen rygg med sin raspolitik kan man säga

#11 Flera uppger att vid träff fattade bensinen lätt eld. Vid Ardenneroffensiven hade de särskilda bulldozertanks som skyfflade de brinnande sönderskjutna sherman-vagnarna åt sidan så att anfallet kunde fortsätta. Måga besättningar brändes levande i vagnen.

I dom allra flesta fall var det ammunitionsbrand det var frågan om, har inte sett särskilt många exempel där det varit frågan om bensinbrand. Visserligen kan en bensinbrand följa på en ammunitionsbrand men vid det laget är den kvarvarande besättningen redan död

Det fanns en orsak till att tyskarna kallade den för Tommy Cookers eller Ronson. Bränslesystemet var väldigt utsatt.

#14: Jo det fanns en anledning, nämligen att ammunitionen var väldigt utsatt och besättningens vana att stuva ammuniton överallt i vagnen gjorde knappast saken bättre, bränlesystemet var inte mera utsatt i denna vagn än i andra vagnar

#15 jag håller inte med, kika i videon i #0 så ser du många bränder där endel besättning kommer ut brinnande. Vagnarna skulle bli mer skadade av en ammunitionsbrand.

Du lider tydligen av förvirringen att en amunitionsbrand är det samma som en explosion. Så är inte fallet, högexplosiva sprängämnen exploderar inte när de tänds av eld, dom brinner som trästockar, det behövs chocken av en tändpatron för att få dom att explodera

#17 Är trevligt att ni diskuterar om saken men det första är onödigt, håll en bra ton mot varandra även om ni inte delar samma åsikt.