Minor av typ K9 stod på botten i inloppet till flera Svenska hamnar. Minorna vägde 200 kg och man kunde vid större djup bygga ut minorna med ytterligare tre delar till 800 kg.
Med hjälp av kablar förband man minorna med minstationen på land. Det gjorde att man kunde kontrollera minornas status. Avståndsorganet på varje mina kände av magnetiskt om ett fartyg eller en ubåt passerade över minan. Inne i minstationen kunde man avläsa detta och antingen säkra minan, avfyra den eller beordra den att själv välja bästa tillfället att explodera under det passerande fartyget. Till sin hjälp att bedöma läget hade minstationschefen ett periskop och en radarstation.
Minan är väldigt finurligt konstruerad, den har en magnetsensor på undersidan och en på ovansidan, det gör att man kan känna av när ett fartyg närmar sig men även hur nära fartyget är då man mäter skilladen från sensorerna. Framförallt får man tydlig indikering när ett fartyg är ovanför minan.