Den tyske vapenbyggaren Andreas Wilhelm Schwarzlose kom att presentera sin första kulspruta under 1902.
Kulspruta m/14 hemvärnet Foto Jimmy.l
År 1907 kom den österrikisk-ungerska armén att köpa in den under namnet 8 mm Maschinengewehr Schwarzlose M.7. Kulsprutan tillverkades av Österreichische Waffenfabrik-Gesellschaft i Steyr. Några år senare modifierade man vapnet som blev M.7/12. Kalibern kom att bli 8x50R Mannlicher och ammunitionen matades in i kulsprutan med tygband om 250 skott vardera.
Vid 30-talet konverterades modell 7/12 till tysk kaliber på 8x57 mm, och kom att användas på östfronten under andra världskriget.
Sverige köpte in Schwarzlose kulspruta som fick namnet 6,5 mm Kulspruta m/14, den kom att licenstillverkas av Carl Gustav Stads Gevärsfaktori. Den svenska armén hade tidigare bara haft kulsprutor vid positionsartilleriet, och kulspruta m/14 infördes i samband med att kulsprutekompanier bildades, Schwarzlose valdes mest för att den var den billigaste varianten som fanns vid denna tid.
När det andra världskriget började fanns det omkring 2.000 kulspruta m/14 i Sverige. I början av 1943 kom dessa att föras över till Hemvärnet, där de från omkring 1960 ersattes med Kulspruta m/36.
Källa wikipedia 2013-01-20
Det är inte min erfarenhet! Men dem vi hade på pjäsbilarna på 60-talet var ju ordentligt slitna. Det fanns i MOB förråden på den tiden, ksp som nog inte hade skjutit många hundra skott. Men dem vi hade ute för utbildning var ordentligt slitna.
Om man drog packning vid mynningen för att det inte skulle läcka så hade du eldavbrott med en gång. Nä, det skulle läcka droppa i början sedan när det blev varm och pyste ånga då tätade till själv.