Kulsprutan blev ett av det vapen under första världskriget som fick båda sidor att gräva ner sig i skytte värn.
Vid slaget vid Marne och dom kommande slagen blev kulsputan med fasansfull tydlighet att kulsprutan var ett väldigt efektiv och skrämmande vapen.Nu kunde några män eller bara en man meja ner kompanier som var väl utbildade med en enkel maskin.
Kulsprutan blev soldaternas värsta fiende eller vän som dödade hundra tals under ett anfall. Att slå ut denna dödsmaskin var inte enkelt, först skulle man springa hundratals meter genom ett landskap som artilleri hade förändrats av med massor med gropar och taggtråd för att sedan möta dessa fasansfulla dödsmaskiner som spottade ut kula efter kula.
Tyskland använde sig av en vattenkyld kulspruta och när man lyckades erövra dom första luftkylda Engelska kulsprutorna blev dom mycket inponerade. Och utveklade lättare kulspruta men även dom blev vattenkylda.
Kulsprutan kom att utveklas och förbättras efter första väldskriget.
Tänk när kulsprutan var så stor att den stod på en vagn och man vevade fram skotten för hand
Ett utdrag ur Infanteriets soldatinstruktion 1926:
Infanteriregemente utgörs i regeln av tre bataljoner och ett kulsprutekompani.
Kulsprutekompani indelas i regeln i tre plutoner,varje pluton i två halvtroppar.Den är utrustad med sex kulsprutepjäser.Varje halvtropp har 1st pjäskärra,2st ammunitionskärror och 2st packhästar.
Man kan förstå att kulsprutekompaniet var en viktig del i ett regemente.
För föreningen, klubben, klassen, skolan, bloggen, hobbyn, intresset, spelklanen, familjen, kompisgänget, bostadsrättsföreningen, samfälligheten...
Kom igång på några minuter. Gratis förstås!
Leffe pratar om Gatling och Gardner kulsprutorna. Dessa är ju från början SVARTKRUTSVAPEN och kom ungefär vid 1850-60 talet.
Dom användes mest i Englands och Frankrikes kolonial krig.
System Gatling är ju högmodern när man ersätter veven med en elmotor, finns sedan Vitenam kriget, på pansarvagnar, helikoptrar och flygplan.
Såg för många årsedan en film där "the god gays" sprang omkring och skött med en bärbar eldriven Gatling, dom skött på några Aliens, kommer inte ihåg vad den hette.
Men hu-vilken rekyl en sådan måste ha haft ( den finns ju bara i fantasin) hela rekylen går ju in i vapnet, det finns ju ingen gasavledning eller annan rekyldämpning, siter ju i laveten på dom fordonsbundna vapnen.
Ksp 90 har ju i Sverige en klenare kaliber än 58:an, samma som Ak 5:an (= 5,56 mm), och det är väl inte alls omöjligt att den så småningom kommer att ersätta Ksp 58. Speciellt om det kanske kommer att inköpas vapen i 7,62 mm när Ksp 58 förr eller senare faller för ålderssträcket.
Problemet med eldavbrott på ksp 58 var mest beroende på bristande underhåll. Det gäller att hålla gasregulatorn ren och låta bli att vrida upp ställskruven hela tiden och för långt och för länge.
Jo jag känner till kaliber på dessa två. Bör man ersätta ksp 58 med samma kaliber eller köra med 7,62 mm? Kör man samma ammunition som med AK5:an blir det väl lättare att bära med sig ammunition som väger mindre. Fast som du säger blir det ju klenare kaliber.
Dom befälen vi hade skyllde eldavbrotten på vapnet och menade att den hade stora brister. Fast vi sköt sällan med Ksp 58, blev mest med AK5:an.
Om ksp 58 tas bort utan att ersättas av ett nytt vapen i 7,62 mm så kommer försvaret att stå utan en medeltung ksp (något som dock aldrig har hindrat tidigare beslut av något slag). Personligen har jag uppfattningen att ksp 58 är ett så bra vapen att det bör behållas så länge som möjligt. Liksom att jag anser att ak 4 försvann från försvaret alldeles för tidigt. Visst har ak 5 fler patroner inom samma vikt, men 5,56-patronerna är mer känsliga för gräs och grenar och avviker lätt vid strid. 7,62-patroner är inte lika känsliga.
AK5 har ju även den en kolv som går att fälla in.
Lite nostalgi, i början på den här tråden står ju en ksp m/36.
Kommer ihåg dem, vi hade dom i dubbellavetage på pjäsbilarna.
Vi låg nergrävda i värn på en stridsskjutning, då hade dom lyfts ner och låg för markeld. Du mild! vilken eldkraft dom hade, trots tygband och vattenkylning.
Men dom var monster att bära.
Från Wikipedia:
" Sverige fick Helge Palmcrantz 1873 patent på en handdriven flerpipig kulspruta. Denna tillverkades i en rad gevärskalibrar med olika antal pipor - från två till tio - vid Palmcrantz' och Thedor Winborgs fabrik på Kungsholmen. Efter Palmcrantz tidiga bortgång förbättrades, tillverkades och marknadsfördes hans kulsprutor av den före kollegan Thorsten Nordenfelt."