Året 1870 kom den första minavdelningen inom Kungliga skärgårdsarilleriet två år senare kom den att flyttas till Minavdelningen vid Stockholms örlogsvarv.
En mer modernare sjömina.
Minavdelningen kom att flyttas igen 3 år senare till Marinförvaltningen som delade in verksamheten i olika avdelningar. Man började att köpa in minor främst kontrollerbara bottenminor och flytminor med 350 kilos laddningar men även stötminor av modell M/72. Minorna gick under namnet M/70 och dom flytande minorna hade 600 och 700 punds laddning medans bottenminorna hade 300, 500 och 700 punds laddning.
Under början av 1880 ville man köpa in 9600 minor till en kostnad av nästan 50 miljoner, det var för mycket tyckte man så man inskaffade 750 minor för att kunna försvara hamnar. Flytminor M/76 och M/77 och M/79 tillkom början av 1880 kom att bli kvar i försvaret till så sent som 1958. Det gjordes en massa tester med att utveckla minor och en var släpminan och Sverige köpte in ett 20 tal av typen Harvey den fick en kort historia och togs bort början av 1900.